malve

Näää. Hela den här dagen har varit full med ångest. Fotbollsträningen var jättejobbig, både innan och under tiden. Och Ikearesan blev inte heller vad jag hade tänkt mej. Det brukar ju gå bra att gå på Ikea. Men inte idag. Ångesten kröp i kroppen och jag ville bara ut. Tvingade mej att gå sakta och titta. Tur att vi bara hade ett barn med oss.

Det känns så surt. Det har ju gått bra nu, ju. Varför kan det inte få fortsätta så???

Positivt:
- jag körde bil dit och hem och det gick iallafall bra.
- jag köpte allt jag skulle
- jag behöll lugnet utåt och blev inte sur och irriterad på familjen
- det var "bara" ångest, ingen panikattack

Jag undrar om ångesten kan hänga ihop med det allmäna trötthetsläget? Inatt har jag vaknat flera gånger och haft jättesvårt att somna om. Och igår eftermiddag stressade jag som attan för att hinna klart allt tills gästerna skulle komma. Och sen tycker jag att det är ganska jobbigt att både vara trevlig och hålla koll på läget.

Usch, vad trist!!! Känner mej jättedeppig.