att bara vara

Idag gick jag raka vägen till sängen efter min lämna barn-runda.
Somnade och sov bort hela förmiddagen.

Jag har varit så rädd för att sova på dagarna, men så länge jag kan somna på kvällen så behöver jag ju den extra sömnen.

Stressande tankar på att halva dagen redan gått smög sej på, men jag försöker vinka adjö till dem. Jag kan göra vad jag vill med min dag. Nu blir det inget stadsbesök. Men det är okej.

På fredag är det tänkt att jag och mamma ska ta tåget till lillasyster i Malmö. Men jag vet inte...jag känner mej inte i så bra skick. Känner av panikångesten alltsom oftast (det är väl järnbristen som spökar, men det fattar inte min hjärna och kropp), är trött för jämnan och har dessutom fått problem med magen tack vare järntabletterna.
Jag vill ju, och jag brukar ju göra det jag vill, men just nu har jag inga krafter till att slåss mot ångesten, känns det som.

Jag får se. Jag behöver ju inte bestämma mej än.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0