malve

Nu känner jag att det börjar bli för mycket. Jag vill vara ensam!!! Som vanligt har jag varit dålig på att ta mej tid för mej själv, eller det har väl egentligen inte funnits så mycket tid att ta. Sedan i fredags har jag antingen varit omgiven av släkt, familjen eller haft fullt upp med julförberedelser.

Julafton hade vi gäster i tolv timmar och igår var vi hos mamma i åtta timmar. Igår gick jag faktiskt och satte mej i ett annat rum ett tag mot slutet. Jag var sur och gnällig och hade svårt att ta barnen (och min man) på ett bra sätt.

När jag inte får någon tid för vila så får jag överhuvudtaget svårt att hålla koll på mina barn. Tre stycken blir för mycket.

Och så blir jag ledsen för det känns så otäckt att inte orka med en vanlig familjehelg, trots att julen är extrem med en massa hålltider och umgänge och att jag brukar vara ganska matt en vanlig söndagkväll efter att ha tillbringat hela helgen med familjen. Nu blev det ju en vanlig helg och sedan julen ovanpå det. Så det är ju inte så konstigt. Men ändå...

Trots att vi inte planerat in något särskilt blir resten av veckan också jobbig. I eftermiddag ska vi till svärföräldrarna, imorgon ska min man åka och hjälpa min bror (och kanske sova över), på lördag ska vi fira min mammas födelsedag och sedan är det nästan nyårsafton när vi ska ha massa folk här.

Jag funderar faktiskt på att inte följa med till svärföräldrarna ikväll. Det kommer att ta en massa kraft. Den långa bilresan är lite jobbig (även om jag inte kör), att vara där är också ganska tärande med alla barn i deras icke barnanpassade hus och umgänget med dem överhuvudtaget. Dessutom känns alternativet att få vara hemma ensam en kväll väldigt lockande. Precis vad jag längtar efter. Jag får se...