jag och framtiden

Jag har tänkt på en sak. Jag har nog varit ledsen länge, men inte vågat släppa fram känslorna. Det är så mycket hela tiden. Ångesten och panikkänslor som jag försöker kontrollera, tröttheten som lagt sej som en hinna över mitt jag. Jag har nog helt enkelt inte vågat känna efter på djupet, varit rädd för vad som finns där.

Jag känner att jag återigen pressas att kontrollera mina känslor. Om inte ångesten blir bättre nu när jag ökat till maxdosen så ska jag testa en annan medicin. Det väcker rädslor. Jag vet vad jag har (en medicin som hittills funkat bra på paniken och som inte ger mej några biverkningar) men inte vad jag får.

Jag hoppas att försämringen i mitt mående beror på järnbristen och att när den är över ska allt kännas finfint så att jag slipper trixa med andra mediciner. Samtidigt är jag rädd att jag kommer att täcka över mina känslor bara för att jag inte vill byta. Jag känner samma rädsla som den jag hade för att överhuvudtaget börja ta antidepressiv medicin.

Jag måste försöka lyfta blicken och se att det är ju för min skull som jag ska ha en medicin som fungerar. För att jag ska må bra och kunna jobba med mej själv.

Ett år har givits till mej. Nu är det upp till mej att ta vara på den här tiden och göra den till något bra för mej. Och det är ju inte sant att jag satt livet på paus, jag har ju faktiskt kommit en bit på vägen. Bara att inse vidden av problemen är ju ett stort steg. (Tack Di för att du fick mej att se det.)

Kommentarer
Postat av: Di

Vad glad jag blir av att jag kunnat ge dig något:)
en sak som jag aldrig sagt till dig är att jag också ätit antidepressiv medicin, en rätt lång period, och blev inte "frisk" innan jag kunde byta sort, jag blev bara mer och mer deppig av den andra, eller jag märkte kanske inte skillnaden? När jag tänker efter, utan tyckte att jag klarade mig bra utan den, vilket gjorde att jag slutade, och sjönk längre och längre ner. Då jag bytte medicin tog det ca 2 år sen så kunde jag släppa den. Gick länge i terapi, men har accepterat att jag mår lite upp och ner, och ja, idag är jag medicinfri..Det vet jag att du blir också när det är dags, och jag tycker du verkar ha en bra terapeut, jag ser tydliga tecken av det jag läst i höst.

Det förflutna kan vi inte ändra, framtiden är den som kommer, här och nu är det som gäller. Jättekram till dig!

2007-12-21 @ 15:53:02
URL: http://diqueen.blogg.se
Postat av: malve

Jätteskönt att höra att man kan bli medicinfri när tiden är inne. många kramar:)

2007-12-22 @ 12:51:11
URL: http://malves.blogg.se
Postat av: Di

Jag vill att du ska veta att jag är glad och lycklig över slumpen att hitta dig här på nätet, du har gett mig så mycket kunskap, glädje i dina berättelser, och framförallt möjligheter att förstå hur en människa med ångest har det. Du har gett mig insikter, tankar, och nya möjligheter att se livet ur andra synvinklar. Jag önskar dig och din familj en riktigt underbar stressfri och ångestfri jul!
Carpe Diem du är i mina tankar!
Kram Di

2007-12-23 @ 12:38:48
URL: http://diqueen.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0