bro bro breja

Sitter och laddar. Det är ju absolut ingen fara. Det kommer inte vara kö.
Men tänk om. Tänk om det har skett en olycka.
Kan ju alltid kolla på vägverkets hemsida innan vi åker.
Fast man ska ju inte ge efter...

Har inte varit rädd för att åka över bron tidigare. Bara för att köra själv.
Min livliga fantasi passar kanske inte för KBT:n.
Det går ju ut på att man ska leva sig in i det absoult värsta som kan hända. Och sen tänka ut hur man löser situationen. Och inse att det inte är så farligt.
Det är bara det, att nu spelar jag upp det absolut värsta som kan hända. Om och om igen. Och tänker inte vidare.
Kom på att det är ju lika illa om jag åker med.

Fast problemet är väl att jag inte har avdramatiserat min värsta rädsla.
Att kissa på mej. (Jag vet, det är jättesjukt. Har aldrig hänt heller.)
Ett av stegen i KBT är att man ska iscensätta det värsta som kan hända. Är man rädd för att svimma ska man lägga sig i en affär och låtsas. För att se vad som händer.
Men det var ingen bra idé att genomföra i mitt fall, sa terapeuten. Tack för det!

När det gäller min svimningsrädsla har jag kommit längre. Till exempel min rädsla för att svimma i affärer gav med sig ganska snabbt när jag tänkte på det värsta. För det är ju inte så farligt. Att svimma. När det finns fullt med folk runt omkring.

Svimningsrädslan har jag bara kvar när jag kör bil. Fast den är helt ologisk. För jag är räddare när jag kör ensam. Jag har kört på motorvägen med hela familjen trots yrsel. Men själv går inte.
Så ego. Är det bättre att köra av vägen med hela familjen än att jag är ensam i bilen?
Det värsta som kan hända om man svimmar i bilen är ju ganska allvarligt...
Terapeuten säger att jag katastroftänker om min egen död. Familjen skulle ju klara sej utan mej. Jobbigt, ja, men det skulle ju gå. Det måste ju gå. På samma sätt som jag skulle klara det utan min man

Är det så farligt om jag skulle kissa på mej?
När jag är ute och går - nej.
I affären - lite småjobbigt.
I vår bil - lite jobbigt, kanske.
I någon annans bil - superhemskt. Såklart!

Det jag är mest rädd för är dock inte själva händelsen, vad folk ska tycka och så (utom i fallet andras bil...)
Utan att jag inte ska våga gå ut om det händer. Alltså, jag är ju jätterädd för det nu, fast det aldrig har hänt.
Hur rädd skulle jag då inte vara om det verkligen inträffat?

Jag antar att det är kontrollbehovet som spökar. Varför ska jag gå och oroa mej för något som aldrig inträffat, och som sannolikt aldrig kommer att hända heller. Om det händer. Fine! Då får jag väl jobba med det då.
Tänk vad klok man kan vara i tanken....

Så: om det är kö idag och jag blir jättekissnödig och råkar kissa på mej. Vad är det värsta som kan hända?
Vi vänder och åker hem igen. (och får sanera bilen....)
Det är väl inte så farligt!

Hoppas ni får en härlig midsommar. Och jag med....

Kommentarer
Postat av: Di

Dig som jag inte känner..vad jag känner igen det som du skriver...levde med en man som hade ångest, men mycket av det som du skrivit har jag också upplevt..ångesten över att bli lämnad...Stor kram och klart du klarar midsommar...även om du inte känner det ännu...så löser det sig för dig med...kram

2007-06-22 @ 09:19:50
Postat av: Di

Att bli lämnad var min ångest...inte din..menar jag..men jag är inte rädd nu..ÄNTLIGEN...det var ingen katatstrof, jag klarade det...underbar känsla...Di

2007-06-22 @ 09:21:53
Postat av: malve

Ja, man klarar alltid mer än man anar.
Synd bara att man inte inser det i förväg.

2007-06-22 @ 11:03:30
URL: http://malves.blogg.se
Postat av: Bara jag

Hoppas allt går bra idag!!! Jag är nu nne på dag två utan ångest (jag känner inte av NÅGON ångest i kroppen) och det är så ofattbart härligt!! Och precis samma var dte för mig - jag var livrädd att SVIMMA!! Har aldrig någonsin gjort det. och om jag råkar befinna mig på en plats där någon svimmar så ÄR det ju inte hela världen. Jag är bara så otroligt rädd för att tappa kontrollen och bli "galen"

2007-06-22 @ 14:51:31
URL: http://www.mintrygghetcipralex.blogg.se
Postat av: malve

Nej, det är ju inte så farligt. Mannen svimmade en gång på Maxi. Bara ramlade ihop utanför kassorna.
Och folk var ju....hjälpsamma. Vad annars?
Bli "galen" är jag också rädd för. Jag fick en väldigt stark panikattack i affären när jag var där med alla tre barnen. Och glömde gång på gång bort den minsta. Skrämmande!

2007-06-23 @ 08:22:58
URL: http://malves.blogg.se
Postat av: Kimmi

Tycker du jobbar jättebra med dig själv! Jag är imponerad! Det där med att tänka upp värsta scenariot och tänka fram en lösning verkar vara något för mig med! Tack!

2007-06-26 @ 08:48:52
URL: http://www.asiktskanonen.se
Postat av: Luna

Hej du okända. jag har plöjt igenom många sidor i din blogg i dag och kännt igen mig i en del och berörts av mycket. Jag fick panikångest och svimmade på Maxi. Ambulans var där hur fort som helst. Jag tyckte det var jobbigt när alla stirrade så jag drog den där gula
sjukhusfilten över huvudet. Den kvinnliga ambulansföraren skämtade lite och sa att det ser ut som om de bar ut ett lik, men om det kändes bra för mig så var det helt ok för henne. Ha ha! Ja, det kändes bra att gömma sig där under...och gungas i väg på båren. Inte bra, men bättre än att se alla stirrande ansikten.

2007-08-31 @ 15:11:37
URL: http://lunanimbus.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0