min längtan

Den har rivit upp min längtan
som jag plåstrat om
och försökt glömma.

Jag har försökt vara nöjd
med det jag har.
Försökt inse att det inte går
inte just nu.

Jag tyckte att jag lyckades.
Men nu har jag börjat drömma igen.

Längtar bort.
Till friheten.

Grannar, men inte så nära.
Natur, men inte så långt bort.
Trädgård, men inte så liten.
Ett hus, men inte av tegel.

Min kamera fick mej att längta.
Vad ska jag ta kort på
här, mitt i 70-talsidyllen.

Vill ha naturen runt knuten.
Fri sikt från köksfönstret.
Men ändå samhället inom räckhåll.
Kompisar till barnen.

Det går.
Att både ha kakan och äta upp den.
Men det kostar.

Det föder stress.
Måste spara.
Måste till jobbet.
För att ha råd.

Måste röja.
Måste fixa.
För att orka bryta upp.

Jag som precis tyckte att jag var nöjd med det som är.

Kommentarer
Postat av: Luna

Svårt att ge dig ett råd efter som du känner en sådan stress inför det. Men om det innebär att du måste börja jobba så ska du nog lägga drömmen på is ett tag till. Själv hade jag inget jobb när vi skaffade vårat jättehus på landet. Vi är väldigt fattiga men jag har LUGN, älskar mitt hus, älskar min trädgård och friheten! Det kan vara en stressig väg dit men landa i ett lugn, men bara för att man har en längtan behöver det ju inte ske omedelbart. Än är vi inte gamla... ;-)

2007-10-21 @ 12:15:05
URL: http://lunanimbus.blogg.se/
Postat av: malve

Ja, det var så jag tänkte när jag sköt drömmen på framtiden. Inte nu, men om fem år eller så. När barnen är lite större och vi har tid och ork för renoveringar.

Har tyckt ett tag nu att vi ju faktiskt bor bra här. Men så poff kom längtan upp igen...

2007-10-21 @ 13:48:22
URL: http://malves.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0