malve

Jag klarade av dagen med bravur. Så klart! Och mina jobbiga tankar lyckades jag hålla undan också. Försöker se de här dagarna som en utmaning istället.

Sonen har haft kompisar här hela dagen. På eftermiddagen var det min favvokompis som hälsade på. Alltså han som är ensambarn och tycker att det är toppen med syskon. Och således vill ha med syrrorna i leken.

Min intension att vara i nuet gjorde faktiskt att jag kände ett större lugn och var mer tålmodig än vanligt så jag gav mej till och med på att baka en sockerkaka tillsammans med döttrarna. Minstingen knäckte ägg själv för första gången (med viss assistans) och tyckte hon var superduktig (vilket hon också var).

För ovanlighetens skull läste jag tv-tablån idag och fick se att det var andra delen av Ronja Rövardotter så ungarna satt i pyjamas redan när bolibompa började. Vid halvåttatiden brukar det vara svårt att få dem i ordning för de är för trötta. Men trots förberedelserna tog det till halv nio innan alla sov.

Mitt i läggningen ringde Hanna. En av dem jag kommit fram till att jag skulle återta kontakten med. Vi pratade i gott och väl en timme om stort och smått. Jättekul! Nu blir det lättare att ringa nästa gång, känner jag.