dramatisk annandag
Fyra vildar sprang runt i skogen (alla utom tråkiga jag).
Plötsligt sitter den största vilden på en sten och ropar på hjälp. Han har trampat snett. När vi står där runt omkring honom börjar han plötsligt att sluddra och faller framåt. Får upp honom igen och efter en stund, som kändes som en evighet, kvicknar han till och säger att han svimmade av smärtan. Ensam bland träden med tre barn och en man som inte kan gå. Hjälp!
Som tur var var skogen ingen riktig skog utan träddungen vid lekplatsen två kvarter bort. Jag och tjejerna gick hem och hämtade en cykel (nej, han skulle absolut inte ha hjälp av någon annan vuxen) och sedan haltade han hem. Nu ligger han och vilar. Han kan stödja på foten och den är inte särskilt svullen. Så det var nog inte så farligt.
Så nu löste sej mina bryderier angående eftermiddagen. Vi stannar hemma allihopa. Så skönt, så skönt. Och barnen lägger vi nog tidigt ikväll. De lär vara trötta efter ett par sena kvällar, men inte lika sena morgnar. Så det blir en myskväll av det här. Med en film kanske.
Brrr, det här är en av mina största fasor. Att det ska hända något sånt här när man är själv med barnen. Jag förhörde dem noga om vad de skulle gjort om de varit ensamma och de hade precis rätt svar. Puh, känns tryggt iallafall.
Jag har märkt att oftast när jag är som mest i behov av vila så blir någon av barnen sjuk, eller när jag planerat något fast jag kanske är superstressad så kan det bli inställt. Det är precis som det är meningen, att små katastrofer ska rädda oss i bland.
God fortsättning och hoppas ni får mysa i lugn och ro.
ojs, vilken tur att det fixade sig så bra ändå med din stora hjälte, du klarar ju situationerna jättebra när dom kommer utan att veta innan. Önskar att du får en skön kväll och lugn och ro! Kram
Luna: mysigt värre har det varit här :)
Di: så har jag faktiskt inte sett på det, men det stämmer ju att det var en extraordinär situation som jag klarade av :)
jajamen det var ju faktiskt det! Du får nog börja lista alla de situationerna du faktiskt fixar utan att du märker det ;)
glad för din skull, det vet du! kram!
