tillfällig sjukpension
Från jobbet var det min chef, personaltjejen och företagshälsan. De nöjde sej med det här mötet och räckte över julklappen i väntrummet (de tyckte tidigare att vi skulle träffas en stund efter mötet och eftersom det inte finns några lokaler att vara i så hade vi i såfall varit tvugna att vara här hemma, därav städningen).
Chefen var verkligen engagerad och ville försöka förstå min situation med en rad frågor. Personaltjejen ställde lite klantiga frågor om en annan arbetsplats kanske skulle vara lämpligare för arbetsträning (svar nej) och om jag beräknades bli fullt frisk (svar ja, det frågade hon vid förra mötet också....)
Läkaren och terapeuten tryckte på att jag behövde vara utan krav och tidspress. Att den snabbaste vägen för tillfrisknad är en lång sjukskrivningstid. De ville inte uttala sej om när jag eventuellt skulle kunna vara tillbaka på jobbet för fullt, vilket känns skönt.
Efter mötet satt vi tre kvar en stund och pratade om det hela. Vid förrförra läkarsamtalet hade hon varit osäker på om jag behövde en knuff ut i arbetslivet eller tid, men att hon i måndags blev säker på att det är tid jag behöver. (Därav alla jobbiga frågor i måndags.) Hon tyckte att jag mellan dessa gånger "landat i mej själv" och blivit medveten om mitt stressproblem och mitt mående på ett annat sätt, vilket hon tyckte var en förbättring av måendet.
Jag har nog inte riktigt tagit in att det här är verkligt än. Att jag faktiskt inte behöver tänka på att bli bra så fort som möjligt utan kan ta det lugnt. Hur man nu gör det...
Jag blir glad för din skull, och att din läkare också är insiktsfull, det förstår jag av det du skriver. Jättebra för dig. Då återstår att landa, ta det varligt över jul, och ta hand om dig.
Bamsekramar! :D
Så skönt att du nu får ordentligt med tid på dig att må bra igen! Förstår att det är mycket att ta in och att det tar ett tag innan det sjunker in, det är ju ett stort beslut som nu är taget. För min egen del skulle jag också vilja ha en mer långsiktig plan, som det är nu blir jag sjukskriven 1-2mån i taget och det stressar mig enormt. Borde kanske prata med läkaren om det på fredag... KRAM
Aha, nu fattar jag! Ja det är ibland så att inte alla förstår att man faktiskt kan bli otroligt stressad! Hoppas verkligen att du snart blir dig själv! Det är nog många som har det jobbigt när ens chef inte har förståelse! Din verkar ju bra!
Tänker på dig!
Kram /Sus
jag tror helt klart att det är tid och inte en "knuff" du behöver. försäkringskassans beslut var helt rätt. är själv långtidssjukskriven pga att det helt enkelt behövs.
Di: Ja, det är skönt att de är "på min sida".Maria: Det är nog en bra idé att prata med din läkare om det. För varje gång sjukskrivningen går ut så kommer ju tankarna om att man ska försöka ta sej till jobbet, iallafall är det så för mej.
Sus...: jag hoppas att chefen är bra. jag har bara jobbat för honom i två dagar så jag vet inte hur han är "på riktigt".
Christoffer: ja, absolut. jag har försökt knuffa på mej själv ett bra tag utan att det har hjälpt.
