att släppa vardagskontrollen
Så nu försöker jag skippa alla föreställningar om att jag ska sysselsätta mej själv om dagarna. Att ligga och läsa en hel dag är ju helt okej! Eller sitta vid datorn.
Den här veckans ingenting:
Måndag: Lämnade barnen, hämtade barnen, lagade mat och röjde i köket, var på syjunta på kvällen.
Tisdag: Lämnade och hämtade. handlade tillsammans med barnen, var hos Eva en sväng, fixade middag, ensamkväll med barnen.
Idag: Steg upp klockan elva.
Jag baserar min "ingentingkänsla" på det jag gör när barnen är på dagis. Men före och efter det blir det ju ganska hektiskt med tre barn.
Och dessutom har jag den senaste tiden jobbat mycket med det som rör sej i hjärnkontoret. Och det tar ju energi även om man inte blir fysiskt trött av det.
Och skulle det vara så farligt om jag skulle bli lite lat?
Jag tycker att det är lysnade att du är lite "lat". Det är precis som du säger att hjärnan jobbar ju en hel del också och det blir man ju också trött av.
Innan jag blev sjukskriven tyckte jag att lat var ett hemskt ord och så ville jag absolut inte bli. Nu ser jag latheten på ett helt annat sätt och känner istället att jag tar hand om mig själv när jag tillåter mig att vara lat.
Om jag känner både dig och mig rätt så är vi nog egentligen inte speciellt lata alls fast att vi tror att vi är det för vi har blivit inlärda att hela tiden hålla igång.
Känner att jag vecklade in mig där, men jag hoppas du förstår vad jag menar. KRAM
När jag läste din kommentar kom jag att tänka på att min mamma alltid var på mej när jag slöade och tyckte att jag skulle göra någonting. Själv latade hon sej aldrig.
Jag tror inte heller att vi ligger i riskzonen... kram:)
Ler när jag ser kommentarerna kring detta...hos mig så kämpar jag hela tiden mot att inte vara "lat" för det är ju ett hemskt drag jag har efter min morfar?!!! Jag vill inte vara lik honom..å vem är det som säger just precis det?? Jo..min mormor som fö varit min mamma i livet..hon gjorde allt jämt (var min uppfattning i många år) men...jag har öppnat ögonen och sett..att hon gjorde inte alls allt själv, hon gjorde det hon ville/kunde..så styrde hon de andra runt om kring så hon fick som hon ville ;) snacka om projektledare och PROJEKTIONS ledare...skulle jag säga...så nu gör hon samma...sak fast hon är 84 år,ska "hon" gräva plantera osv..fast det är inte hon som kan göra det...utan det är jag, eller någon annan person..då brukar jag fråga henne..har du frågat om de vill göra det då?? Kanske det finns likartade saker i andras liv..tänkte på din mammas "ångest" över att du inte gjorde något...i hennes ögon..det var nog hon som inte stod ut med att se att du bara "var" ;)
Kram!
