stora lillasyster

På sin treårsdag samlade minstingen ihop sina vällingflaskor och skänkte dem med ett leende till minstingkusinen som glatt började undersöka dem. (Jag visade diskret svägerskan vilka flaskor som var ganska nya. Resten är nog bara att slänga.)

Välling har varit det sista som efterfrågats innan sänggående och bland de första ord som sagts på morgonen. Vi har gjort några halvhjärtade övertalningsförsök för att sluta men dottern var lika fast som jag varit i kaffet.

Men nu hade hon bestämt sej! På kvällen satt hon tyst en stund i sitt nattlinne och bad sedan om vatten. Och morgonen efter började hon säga välling men avbröt sej mitt i och frågade efter vatten i stället. Och sedan var den vanan borta.

När vällingen väl var borta ur bilden så trodde vi nog att vi kunde hiva nattblöjan också. Men icke. Efter några nattliga sängbyten försökte vi sätta på en blöja igen. Men då blev dottern fly förbannad och sa att hon minsann var stor nu! Då har man inte blöja! Det var som förälder bara att gilla läget.

Och tänk. Efter en dryg vecka blev vi inte längre väckta av en ledsen minsting. Dock blir vi titt som tätt väckta av en kissnödig minsting. Men det får vi väl ta...

(Nu när skötbordet ska ut skulle vi kunna renovera badrummet. Men det ska vi inte göra...)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0