att bara vara

Varifrån kommer de - alla mina borden och måsten?
Varfirån kommer den - ovanan att göra mina vill till borden?

Varför missunnar jag mej själv att njuta, att glädjas i det lilla?
Varför ser jag alltid resultatet och aldrig vägen dit?

Varför är jag ofta så rädd för att misslyckas
att jag inte ens vågar försöka?

Varför sätter jag alltid plikterna före lusten?

Varför är det så svårt att bara vara JAG?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0