malve

Först något hemskt dåligt... jag fick hämta min son ute i tujjan ikväll.
Så här var det:
När jag höll på med middagen hördes glada skratt från hallen. När jag tittade till barnen såg jag att de hade hämtat madrasser från källaren, lagt i trappen och åkte rutchkana ner. Alla tre. Samtidigt. Såg jättefarligt ut.
Efter lite knot puttade vi ner madrasserna och stände grinden. Ett allvarligt samtal om det som hänt.
Sedan mat, dusch och iväg till farmor och farfar.
När de kom hem gick sonen raka vägen till trappan och skulle dra upp madrasserna. Minstasystern var halvvägs nere mellan madrasserna på något sätt, och mellansyrran på väg. Jag sa nej. stopp. sluta. Inget hände. Jag höjde rösten lite...och lite till...och sedan blev jag jättearg och röt i ordentligt. Då släpper han madrassen och börjar klättra på utsidan av trappräcket...
Mannen kom nerifrån källaren och tog ner honom. Sonen rusade ut och gömde sej i busken.
Helt förtvivlad...måste du bli så arg mamma....  måste du skrika så...jag glömde bort att jag ska lyssna när du säger nej...
Ibland känner man sej verkligen som en urdålig förälder! Men vi skrattade iallafall tillsammans innan han somnade.

Bra
- hade roligt med barnen
- bara tänkte
- har tagit tag i ett par jobbiga samtal

Tack
- tack för att jag finns
- tack för att jag är jag
- tack för att jag har en trädgård
- tack för den här dagen

Hjälp
- hjälp mej att vara den mamma jag vill vara
- hjälp mej att klara av bilkörningen imorgon
- hjälp mej att bara vara