malve

Jag såg inte skogen för alla träden...
Hälsade på hos Maria. Och insåg att den största belöningen för mej är ju själva målet.

Tänk när jag vågar gå på bio med mina barn. Vad härligt! 
Minns när jag för första gången på länge vågade cykla till affären och handla ensam...fick känna att jag gjorde något för familjen. Vilken känsla!
Eller innan sommaren, när jag tog bilen och körde till frisören och klippte mej. Helt fantastiskt.

Det är ju egentligen de tankarna som jag har haft nu efter sommaren, fast jag inte har tänkt på det som belöningar.
I våras körde jag ju bara runt för att komma upp i den halvtimme som man ska köra i KBT:n.
Men nu bestämde jag mej ju för att köra mot mål. Och då har jag ju min belöning där. Det är ju målet som är belöningen.

Vad härligt det var att ensam åka och hälsa på min mamma. Få en pratstund med henne utan alla barnen runt omkring. Ikväll ska jag hämta min mamma och åka till Ikea. Fantastiskt att jag kan hämta henne...det senaste året har hon ständigt skjutsat mej hit och dit. ..och nu kan jag återgälda det.

Ja, så är det ju. Så enkelt, när jag väl kom på det.
Och så överöser jag mej själv med presenter bara för att jag är den jag är. Det blir ju jättebra! :)