det tar sej
Nu har jag hårdbevakat mitt kontrollbehov och inte gett det en chans att ta över på hela helgen:
- jag lät bli att föreslå helgens meny vid min frånvaro (trots att jag vet att min man nog är bättre på matlagning än vad jag är så vill jag gärna vara där och peta även när jag är frånvarande).
- jag litade på att min man skulle komma ihåg att lägga fram adventspaketen till barnen.
- jag påminde inte om lappen som skulle fyllas i till dagens utvecklingssamtal om 5-åringen.
Och kan ni tänka er, jag kom hem till mätta och glada barn. Och lappen koms ihåg i morse efter en felhörning.
Veckans utmaning:
- inte lägga mej i julkortstillverkningen.
- inte påminna om avläsningen av vattenmätaren som skulle varit gjord i november.
Men det är som det sägs, så här i början tar det mer energi att låta bli än vad det skulle gått åt för att göra det själv. Men i längden ska det bli bättre.
