Lilla Spöket Laban

2,5-åringen satt som ett ljus under hela filmen (som i och för sig inte var så lång, 45 minuter bara). Sonen var först tveksam till om han skulle följa med på en småbarnsfilm (jösses, han är ju bara 7...) men han tyckte att den var ganska bra. Själv höll jag på att somna någonstans på mitten.

Vi tog med popcorn och saft (i tätslutande muggar från Tupperware) bara för att jag tycker att det är en så onödig utgift. Lite löjligt, vi går bara på bio ett par, tre gånger per år med barnen.

Nu ska jag slänga ut ungarna en stund så att de får springa av sej lite. Sonen har kommit hem från mormor full av energi och bus. Han hade varit så lugn där, sa mamma. Kan jag säkert tro för direkt när han kom in genom ytterdörren började han bråka. Välkommen hem. Suck!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0