vilse i pannkakan
Är det kanske så att jobbet var ett halmstrå som jag krampaktigt höll mej fast i.
Nu har det ryckts bort och jag har ingenting att ta sikte på. Förrutom mej själv.
Är det det som skrämmer mej så?
Nu har det ryckts bort och jag har ingenting att ta sikte på. Förrutom mej själv.
Är det det som skrämmer mej så?
Kommentarer
Trackback
