ringde till FK
Hon avslutade med:
"ja, i augusti när medicinen verkar så går det nog bra med körandet"
Hua! Nu blev det jobbigt igen.
Men
min läkare vet ju bäst.
I augusti ska vi träffas och göra upp en ny plan
utifrån hur jag mår då
nu ska jag inte jobba med det
utan bara må bra!!
försöka iallafall...
å fk e dumma i huvudet =/
Ja, visst är det SJUKT att en enda tanke kan ge panikångest!!! Men varför får inte ALLA det? Är vi bara så himla himla sköra???
Ett "fel" är väl, som du skrev i din blogg, att vi hela tiden känner efter hur vi mår och hur kroppen känns. Och förändringar som alla har tolkar vi som att det är panik på gång. Och sen snurrar tankarna. Jag fick ofta panik på morgonen när jag skulle iväg med barnen, redan innan jag gått utanför dörren. Det visade sig att jag hade lågt blodvärde och då blir man ju yr om man böjer sej och det gjorde ju jag mycket när man ska hjälpa till med skor och sånt. Yrseln triggade igång min panik.
När började du med medicinen och vilken äter du? Känner du någon skillnad?? De två första dagarna var allra värst för mig, jag sov mig igenom dem. KUNDE knappt gå! Men sedan, den tredje dagen (exakt tre år sedan, midsommar!!) orkade jag mig upp ur sängen. Ytterligare fem dagar senare åkte jag och min pojkvän på en Helsingfors-kryssning (som vi hade bokat innan)..Då vände allt:)
