malve

Så skönt. Två dagar i rad på Skälby (jag är "klassmamma" och föreslog Skälby för där har de toalett - en träff ute i skogen hade blivit väldigt jobbig). Först med V:s förskoleklass och sedan med dagis. Jag körde bilen båda dagarna. Gick jättebra!!! (Två trafikljus.) Själva träffarna kändes inte så bra, trots att jag hade binda och toa fanns i närheten. Matte fick ta hand om E och dom andra två lekte själva.

Jag satt mest på vår filt och försökte prata. Gick inte så bra. När jag inte mår OK blir jag helt tom i huvudet  och kommer inte på nåt att säga. Jag tycker det är jobbigt med mina vänner, och med bekanta blir det ännu svårare. Och så orkar jag inte tänka efter. AC frågade i måndags vilken färg det varit på tulpanresterna i rabatten (hmmm dax för rensning...) men jag kom inte ihåg det direkt och orkade bara inte leta i hjärnan. Var dom röda???

Trots att jag inte ska "bokföra" mina aktiviteter så kan jag inte låta bli:
Hittills i veckan
bilkörning med sällskap: 3 ggr Ångest: 4 (på skala 1-10)
affären ensam: 2 ggr   Ångest: 3     
utflykter: 2 ggr Ångest: 7

Så nivån vi bestämde i måndags ligger kvar (köra bil när tillfälle ges, gå till affären när jag behöver handla) och ger inte jättemycket ångest. Va skönt!!!! Att bli sämre är min största skräck!!!

Har funderat lite på träningen. Tänkte träna de dagar jag känner för det, men jag undrar om jag kan hålla det. Tror att det blir ett krav att träna minst en gång i veckan och just nu orkar jag inte med några krav, så jag väntar lite.

Har fått läxa i terapin. Ska kika lite på det nu. Och efter lunch ska jag till läkaren. Uffa!