känner mej lite taskig
Hmmm.....den där fru W. Nu har jag tagit upp två saker med henne som jag retar mej på. Bra gjort av mej.
Först det där med att hon lämnade av sina barn här utan att kolla med mej. Hon hade skickat in sonen för att fråga om det gick att leka, och han hade frågat min son (jag var ute i trädgården), och då var det såklart okej. Hmmm...
Det andra var att en morgon ringde hennes son hit och frågade om han fick cykla med oss till skolan. Och det gick ju bra. Sedan kom han och ringde på morgonen efter också. Vad är nu detta? undrade jag irriterat.
Jo, då var det så att fru W tycker att sonen är så stor att han kan cykla ensam till skolan (fyller snart 8). Men han ville inte riktigt det, och då hade hon sagt till honom att han skulle fråga min son om de skulle ha sällskap. Fast min son får inte cykla själv...
Anledningen till att han ska cykla själv är att hon är arbetslös. Skolan börjar 8.10 och dagis vid 9. MEN man får lämna på dagis 8.15 om man har skolbarn. Så det är hon som är så himla lat att hon inte orkar pallra sej iväg till 8.
Jag pratade med fru W om detta och sa att han kan ju komma förbi, men det är inte säkert att vi ska cykla vid den tiden. Vi kanske tar bilen, och ibland lämnar min man barnen. För det var ju inte så att vi skulle hjälpas åt. Att min son kan cykla med dem om tjejerna är sjuka. Cyklar han inte med oss så får han cykla ensam.
Idag var vi klara tio minuter tidigare och jag kände att näää, inte kan vi stå och vänta på kompisen i tio minuter. Så vi cyklade.
Men nu känner jag mej jättetaskig. Fast jag inte har någon anledning till det. Det är ju inte mitt fel att han har en så lat mamma. Han är ju hennes ansvar.
Och dessutom irriterar jag mej på att hon skickar sonen med en sådan fråga. Det är ju hon och jag som ska komma överens om ifall han kan cykla med oss.
DU är INTE TASKIG!!!! Hon är en skitstövel rent ut sagt och jag tycker synd om hennes barn... Bara för att man är arbetslös eller rättare sagt ÄR man arbetslös så har man ju tid.... Förlåt mitt grova uttryck där men jag blev så ledsen över vilka människor det finns, klart man kan hjälpas åt men DU har DITT ansvar och HON har SITT...
Ha en bra dag nu och bry dig inte om det där!!! Kram
Ja...jag känner ju med sonen...men det är ju hon som ska ha dåligt samvete isåfall. men det har hon väl inte.
tack för dina ord. kram:)
Det känns som väldigt ansvarslöst. Hur kan man våga släppa iväg sina barn bara sådär? Men hon litar väl på att andra SKA känna ansvar. Det som hon skulle ta.
Bra att du sa ifrån. Kram
Det är bara cykelvägar här runt i kring, så det är många som släpper sina barn ensamma från ettan.
Jag tycker att det är för tidigt att låta dem cykla. Gå kan väl vara okej.
Tycker du gjort helt rätt. Det är viktigt att kunna säga nej, särskilt om man inte mår riktigt bra.
Ja, det har jag ju så svårt för. Men nu har jag iallafall tagit första steget, att säga nej. Sen är det bara det där med samvetet kvar... trots att jag tycker att det inte var något fel jag gjorde så känns det ändå så...
Hm, ja det är lätt att vara snabb, vet ju inget om det egentligen. Det är ju skillnad på var man bor, här verkar ingen släppa sina barn själva.
Du är absolut inte taskig, bra att du sa ifrån!! Självklart är det synd om pojken, men det är inget ansvar du ska behöva ta på dig utan det ligger ju på hans föräldrar. Förstår dock att du har svårt att släppa det dåliga samvetet, jag är likadan med sånt...KRAM
