sov bort halva dagen

När jag lämnat barnen i morse kröp jag ner i sängen igen. Vaknade av telefonen strax efter elva. Hoppsan!

Det har varit en rörig natt i natt också. I mitt huvud alltså. Så det blev inte så mycket sömn. Igår testade jag att bara sova en liten stund mitt på dagen, men det gjorde ingen skillnad. Mer än att jag var ännu tröttare idag när jag vaknade.

Varför tar det alltid så lång tid från det att jag blir medveten om att jag stressar tills jag börjar sakta ner? I fredags pratade jag om det i terapin och ändå körde jag på hela helgen med saker som avlöste varandra.

Det är ju så trist att bromsa sej när man mår bättre. Men jag har dragit igång alldeles för mycket projekt den senaste tiden.
- Förrådet ska målas om. jag har plockat ur det mesta och varit och köpt färg.
- Trappan till källaren ska befrias från sin bruna heltäckningsmatta. jag har påbörjat jobbet och planerade att ta ett trappsteg om dagen.
- Skrivbordet ska målas och lackas. jag har plockat fram grejjerna.

Och dessutom har jag sysselsatt mej med planerna på lekstugan och odlingstäppan. Samt funderat på om jag inte ska måla om badrumsmöblerna. Parallellt har jag planerat vilka kurser jag ska ta OM jag ska börja plugga.

I går tog det tvärstopp. Nu orkar jag inte ta tag i någonting längre.

Förutom allt praktiskt bestämde jag mej för att satsa på regelbundna promenader och att fullfölja mindfulnesskursen. Puh!

I eftermiddag ska hela familjen gå på 5-åringens dansavslutning. I lördags bestämde jag med Eva att vi ska ut och gå ikväll, utan en tanke på dansen. Tills idag har jag tänkt att jag hinner båda sakerna om jag skyndar mej lite (gammalt tänk!), men nu inser jag att det inte är bra för mej. Så nu ska jag ringa Eva och säga att jag hör av mej när jag kommer hem, så får vi se.

Kommentarer
Postat av: Xena

Jadu... Det är en bra fråga. Jag har själv förmågan att bara köra vidare även om jag innerst inne VET att det är dags att varva ner.
Tror dock jag blivit lite bättre.
Börjar kunna *låta bli* ett o annat. Det tar emot men det går.
Sen är jag ju som du.. Ligger o grubblar halva nätterna på allt mellan himmel o jord.
Inte konstigt man blir trött då.. Sen nästa dag..
Fullt race igen..

Hoppas att du som jag kan börja hitta en bättre balans.. Det sitter ju i skallen. Alla måsten man lagt på sig.. Jag har iaf lagt på mig mina måsten själv.. Det är ingen som sagt nu att jag måste det ena o det andra.
Det är rätt skönt när man kommer dit hän att man kan se saker o LÅTA BLI... Sen nästa dag ser man att jorden inte gick under för att man inte fick gjort allt man sagt sig att man måste..

Tänker på dig vännen
Kram
Xena

2008-04-09 @ 15:26:19
URL: http://stollan.blogspot.com
Postat av: Annika

Så jag känner igen mig i det du skriver. Och så trist det är att stoppa när man tycker man mår bra. Det går ju inte, oftast. Och sen slår det tillbaka.

Skönt att du kunde sova ut idag iaf.

Kram

2008-04-09 @ 22:53:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0