olika sätt att se på samma sak

I fredags när jag gick hem med barnen från dagis kom vi i kapp sonens klasskompis som cyklat omkull. Jag hjälpte henne upp och ledde hennes cykel tills våra vägar skiljdes åt (hon ville gå den sista biten själv).

Min reaktion på det hela var: usch, vad farligt det är att släppa iväg barnen ensamma på cykel. Vad som helst kan hända. Händelsen bekräftade den ståndpunkt jag redan hade (som jag med jämna mellanrum utmanar genom att låta sonen cykla själv till kompisar i närheten).

Min vän E (som är förskolelärare) släpper sina barn mycket mer än vad jag gör och litar på att de klarar ut de situationer som uppkommer. Hon tyckte att händelsen stärkte hennes syn på barnen, att de reder sej och att det alltid finns vuxna i närheten som kan hjälpa till om det skulle behövas.

Tänk att man kan se så totalt olika på samma situation.

När jag tänkt lite mer på det här så inser jag att jag oftast tolkar in händelser som bekräftelse på mina katastroftankar, både när det gäller andras erfarenheter och mina egna.

Jag måste nog börja ifrågasätta mina slutsatser och försöka se den positiva vinklingen på händelsen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0