röjarmani

Dagen blev lugn och mysig hemma med sonen. Han piggnade till framåt förmiddagen, så jag hoppas att han kan gå till skolan i morgon.

Jag hann även med en del röjande, bl.a. garderoben i sonens rum. Det proppfulla överskåpet är nu halvtomt, trots att vi egentligen inte slängde så mycket (för det gick inte sonen med på). 

Jag undrar om inte min röjariver börjar gå över styr och bli en mani. Jag känner ett enormt behov av att få ordning överallt. Och att minska antalet saker. Varje gång jag öppnar en låda söker jag igenom innehållet efter något som jag kan göra mej av med. Tanken på röriga ställen känns enormt jobbig just nu.

Känner jag ett behov av att kontroll överallt, in i minsta vrå?
Eller är det bara ett sätt att försöka få ordning på mitt inre kaos?
Kanske en flykt från det jag egentligen borde ta tag i (mej själv)?

Det är i allafall mer än bara ett sätt att få tiden att gå för så fort jag upptäcker eller tänker på ett rörigt ställe i huset känner jag att jag omgående måste ta tag i det. Hur trött jag än är så går jag iallafall dit och börjar pilla lite.

 Jag ska låta mej hållas ett tag till (det är ju himla  bra att få ordning) men sedan är det STOPP! Då tar jag rensar- och röjarpaus på obestämd tid. Jag har ju redan gått igenom de flesta ställen åtminstone två gånger, så att börja om ett varv till känns helt obefogat...och faktiskt inte helt sunt.

Kommentarer
Postat av: Luna

Det låter som om du har tillräckligt mycket självinsikt för att röjandet inte ska gå helt över styr. Sedan om röjandet är sunt eller inte, är svårt att säga. Men det viktigaste är nog att kunna säga stopp, att kunna slappna av, inte stressa upp sig.

2008-01-15 @ 16:56:43
URL: http://lunanimbus.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0