konsten att uppnå enighet

Igår tog jag upp problemet med att vi prioriterar sysslorna olika, med min man. När jag ska diskutera olika problem så far jag lätt iväg och det blir en harrang av anklagelser, trots att jag försöker tänka på att utgå från vad jag känner och undvika generaliseringar (du gör ju alltid...). Igår gick det dock utmärkt.

Och när vi pratat om det så kontrade min man med en åsikt som han hade angående mina göromål. När jag får kritik brukar jag hugga vid första bästa tillfälle. Men icke igår.

Orsaken?

Jag tillämpande medveten närvaro enligt Åsa Nilsonnes modell (Vem är det som bestämmer i ditt liv?).

När jag skulle ta upp mitt problem tog jag det lugnt och betraktade tankarna innan jag pratade. Var närvarande istället för att fokusera på målet: att vinna diskussionen. Vilket ju inte alls är målet egentligen.

När min man pratade försökte jag vara helt närvarande och lyssna på vad han hade att säga utan att tänka på vad jag skulle kontra med. För målet är ju inte heller här att vinna diskussionen utan att uppnå enighet.

Kommentarer
Postat av: Di

har också läst den boken..känner igen det du skriver, om att komma med att fara iväg...hade en liten diskussion i helgen, och kände att jag for iväg..mest för att jag blir irriterad när min nya relation påpekar saker som jag inte har gjort själv, utan saker som min förra relation gjort..tokigt nog..och går direkt i försvar där..vet inte varför, kanske för att jag upplever att mitt x kritiseras? jag får fundera vidare på det..inte enkelt det här att stanna i stunden och tänka efter före. Kram på dig, för du försöker iallafall :) det är bra. Medvetenheten!

2007-11-26 @ 19:59:01
URL: http://diqueen.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0