en bra mamma

Så här skrev jag i juni om hur jag tycker att jag ska vara för att vara en bra mamma.

Det som slår mej nu är att jag också har en hel rad saker som jag ska göra för att känna att jag är en bra mamma (naturligtvis går det lika bra om det är min man som utför momenten):

- gå till biblioteket regelbundet
- laga god och näringsriktig mat
- pyssla med barnen ibland
- göra egen lera
- åka till simhallen m.m. då och då
- vara ute med barnen varje dag
- begränsa TV- och datortiden
- inte ha några dammråttor på golvet där barnen leker
- läsa sagor varje kväll
- låta bilen stå och cykla / gå med barnen
- bada barnen 3 ggr/vecka
- skratta med barnen varje dag
- se till att barnen gjort läxor och har med sig det de ska ha till skola/dagis
- komma i tid med barnen
- se till att naglarna är välklippta och tänderna noga borstade (skulle de få hål skulle jag känna mej USEL)
- godis bara på lördagar, snacks någon gång i månaden, begränsad mängd läsk på helgen
- baka med barnen

giraff eller varg?

Min syster störde mej när jag skrev förra inlägget och jag fick avsluta abrupt. Glömde bort att skriva om hur jag själv är.

När det gäller bekanta och i vissa fall även kompisar är jag mer av en struts. Jag sticker huvudet i sanden och väjer undan. När jag till sist inte kan tiga längre blir det som en fördämning som brister och allting forsar ut. Min intention är att vara en giraff, men ärligt talat så blir det väl någonting mitt emellan.

Med min man och personer som står mej nära tar jag upp problem och försöker vara giraff, men det varierar med humöret. I PMS-tider blir jag lätt en varg. Och om min man tar upp ett problem med mej förvandlas jag omgående till varg och hugger tillbaka. Han borde kanske vara lite mer giraff så att jag inte känner mej angripen.

Och så var det då de älskade små charmtrollen till ungar. När jag är i balans och inte antastas av ångest eller stress är jag faktiskt ganska bra på att vara giraff. Jag utgår från mina känslor o.s.v. men blir väl lite varg ibland när tålamodet tryter.

Men i obalans med en jobbig 7-årsson att dustas med är jag tyvärr inte sådan. Och när paniken är nära så ger jag order och är sällan särskilt pedagogisk. Detta har jag ständigt dåligt samvete för, men i stunden har jag ingen tankekraft över till något annat än att överleva situationen.

giraffspråk

Här kan man läsa mer om hur man kommunicerar för en smidig konfliktlösning:
Ta hjälp av varg- och giraffspråket.

Du är en varg om du:
har ett aggressivt språk
skuldbelägger den andre
generaliserar
värderar
ger order
använder hot och straff

Du är en giraff om du utgår från
fakta (observationer)
dina känslor
dina behov
vad du behöver av andra för att kunna tillgodose dina behov

Mitt förra inlägg utgår från giraffspråket.


konflikthantering

I terapin har jag tidigare jobbat en del med hur man ska ta upp saker som man anser är ett problem. Nu ska jag öva mej på problemet med att de dagar jag plockar undan middagen blir det fint i köket, men de dagar min man sköter det gör han bara halvfärdigt

Beskriv problemet i jag-termer. Hur jag tänker och känner angående problemet.
Jag upplever att det är stressande när diskbänken är full av saker på morgonen.

Beskriv konsekvenserna av problemet
När diskbänken inte är ren måste jag börja matlagningen med att städa undan. Och det händer att jag avstår från att baka bröd bara för att det står saker på diskbänken.

Tala om (positivt) hur du skulle känna om en förändring kom till stånd ( i jag-termer)
Jag skulle bli mindre stressad och känna mej mer inspirerad att sköta matlagningen om den som plockar undan efter middagen verkligen städar av hela diskbänken.

Ge konkreta förändringsförslag eller tala om att du är intresserad av en förändring
Jag tycker att vi kan bestämma vilken nivå vi ska ha i köket så att båda trivs.

Visa att du förstår den andres situation
Jag förstår att det kan kännas jobbigt att ta sej tid att verkligen plocka undan allt på diskbänken, speciellt när det står svårplacerade saker där. Det tycker jag själv också.

Lämna över ordet
Vad tycker du om det här?

Lyssna på svaret utan att avbryta!

ensam hemma

Nu har jag återigen suttit framför dator fram till läggdax, men vad gör man när man kommer hem vid halv tio, barnvakten rusar iväg för att hinna se slutet på någon tv-serie och mannen jobbar över till sent?

Men jag ska iallafall följa min nya vana med en stunds avslappning innán jag knoppar in. Jag förstår inte att det skulle dröja så länge innan jag började med det. Nu kan jag inte tänka mej att hoppa över det.

Om min man kommer hem jättesent kanske han tar sovmorgon imorgon och kan lämna barnen. Hoppas kan man ju alltid! Om jag mutar honom med bilen så kanske han nappar :)

mycket inuti

Helgen har varit lugn med några stresstoppar. Faktiskt mest när jag varit med barnen. Det måste jag nog fundera lite mer över, varför jag känner mej stå stressad så fort jag ska göra något med dem.

Det känns som jag har mycket inom mej som vill ut, fast jag vet inte riktigt vad. Det kan ju bli spännande...

Nu ska jag äta en apelsin och sedan läsa en stund. I morgon får jag sovmorgon igen. Jag börjar bli bortskämd!

bravo!

Idag har jag slängt en värdecheck på 50 kronor från Lindex. (Fast jag fattar inte varför jag nödvändigtvis skulle öppna kuvertet. När jag såg kupongen fick jag världens stresstopp.)

Samt tackat nej till en inbjudan till Lingon&Blåbärs utförsäljning av höstens visningsplagg trots att jag tänkt handla ett par pyjamaser i vår.

Så nu känner jag mej nöjd!

Dessutom har dagen i övrigt gått i må-bra anda:
- jag tog en kravlös promenad på förmiddagen
- T kom förbi en stund
- jag tog mej äntligen för att meditera
- jag utmanade min promenadångest
- jag sitter framför brasan och njuter

avslappning

Nu har jag fått rutin på en stunds avslappning innan jag somnar. Det är ju jätteskönt. Varför har jag inte börjat med det tidigare?
Jag är väldigt spänd i axlar och käke, har jag märkt under övningen, så mitt fokus ligger på att få de musklerna att slappna av (och då får jag resten av kroppen avslappnad "på köpet").

För tio år sedan hade jag ett väldigt stressigt jobb och gick omkring med spända käkar och axlarna uppe vid öronen. Då började jag med en stunds avslappning varje eftermiddag när jag kom hem från jobbet, och efter en tid började de spända musklerna smärta under avslappningen, och efteråt var de ömma och huden var varm och rodnande. Häftigt att det kan bli så bara av avslappning! Till sist hade jag lyckats bota mej själv.

Så jag fattar inte varför jag dröjt så länge med att börja igen, när jag märkt att jag är spänd och jag vet att det kan bli bättre. Som alltid är det konstigt svårt att få till saker som man mår bra av! Men det är skönt att jag har lagt det i samband med sömnen, så slipper jag en sak till att hålla reda på under dagen.

ekonomitankar

Nu har det gått fyra veckor sedan jag var på terapin senast, så det är väl lika bra att jag funderar över hur det har gått innan jag förbereder mej inför fredagens besök.

Följande punkter skulle jag jobba med under uppehållet:

Fortsätta med att stå emot extrapriserna
Det jobbar jag ju med, även om jag har haft ett par återfall.

Börja laga mat efter recept och inte byta ut någonting bara för att hålla kostnaden nere
Jag har inte börjat laga mat efter recept, men jag försöker att välja "dyra" maträtter om vi är sugna på det. T.ex. hade vi en god fiskgratäng häromdagen, som säkert gick på 70 spänn.

Jag har även minskat på potatisen till förmån för bulgur, nudlar och ris. Och så unnar jag mej dyrare sallad med bl.a. feta och sockerärtor.

Spendera pengar på mej själv
Där har jag väl gått bet. Jag har köpt lite pärlor till min nya hobby men annars har det inte varit någon shopping, främst för att jag har inte velat ge mej ut i readjungeln. Däremot har jag satt över egna pengar på kontot. Och det är ju ett framsteg. Planerar att köpa lite nya vårkläder (till ordinarie pris då) framöver.

Sälja fonder för att betala skidresan
Nix, det gjorde vi inte. Vi tog ut pengar från renoveringskontot. Men däremot blev det ingen snålmånad utan vi tog ut hela summan. Och det var ju bra!
(Men efter börsraset som varit så skulle vi nog ha sålt fonder...)

Dessutom har jag (vi):
- Bestämt att vi ska ha minst 1500 kronor i egna pengar varje månad
- Lagt upp ett konto för barnens kostnader och ett konto för huset. Barnens kläder ska alltså inte betalas med mina pengar.
- Saldot vid månadens slut ska vara kvar på våra konton och matkontot och inte föras över till nästa månadsbudget. Det ska alltså inte löna sej (=vi kan spara mer på lång sikt) att snåla.
- Bestämt en fast summa som ska sparas "på hög". Resten av sparandet ska ha ett mål.


Mer att ta tag i:
- Jag tänker på följande dags lunch när jag tar till mej mat. Om vi har kycklingfilé tar jag först en halv filé. När sedan alla har tagit sin andra portion eller är nöjda tar jag en bit till om det finns så mycket kvar att det ändå räcker till lunch eller om det finns så lite kvar att det inte räcker ens till en matlåda. Detta gör att jag inte kan slappna av riktigt.

- Bara baka bröd när jag känner för att baka. Inte baka bröd för att jag är för snål för att köpa (hu, vad dyrt det är!!!).

- Försöka att köpa det jag vill ha och laga den mat vi vill äta. Nu har jag börjat tänka tvärt om och känner mej duktig när jag lagat någon dyr rätt, eller när jag valt den dyraste tvålen.

- Sluta räkna på vad maten jag lagar kostar!!!!!

röjarmani

Dagen blev lugn och mysig hemma med sonen. Han piggnade till framåt förmiddagen, så jag hoppas att han kan gå till skolan i morgon.

Jag hann även med en del röjande, bl.a. garderoben i sonens rum. Det proppfulla överskåpet är nu halvtomt, trots att vi egentligen inte slängde så mycket (för det gick inte sonen med på). 

Jag undrar om inte min röjariver börjar gå över styr och bli en mani. Jag känner ett enormt behov av att få ordning överallt. Och att minska antalet saker. Varje gång jag öppnar en låda söker jag igenom innehållet efter något som jag kan göra mej av med. Tanken på röriga ställen känns enormt jobbig just nu.

Känner jag ett behov av att kontroll överallt, in i minsta vrå?
Eller är det bara ett sätt att försöka få ordning på mitt inre kaos?
Kanske en flykt från det jag egentligen borde ta tag i (mej själv)?

Det är i allafall mer än bara ett sätt att få tiden att gå för så fort jag upptäcker eller tänker på ett rörigt ställe i huset känner jag att jag omgående måste ta tag i det. Hur trött jag än är så går jag iallafall dit och börjar pilla lite.

 Jag ska låta mej hållas ett tag till (det är ju himla  bra att få ordning) men sedan är det STOPP! Då tar jag rensar- och röjarpaus på obestämd tid. Jag har ju redan gått igenom de flesta ställen åtminstone två gånger, så att börja om ett varv till känns helt obefogat...och faktiskt inte helt sunt.

städsur!

Vi har ett städschema med aktiviteter för varje vecka. När man är klar med sin uppgift sätter man ett kryss i rätt ruta, och så kontrollerar barnen på familjerådet att vi skött oss. Och sedan årsskiftet har även barnen en ruta där de kryssar när rummet är städat (kom till efter önskemål från sonen).

Jag har skött mina uppgifter varje  vecka. Barnen tar uppgiften på fullaste allvar och ser seriöst på kryssandet.
Deras far däremot har sedan schemat infördes inte haft full pott någon gång.
Nu svabbar han. För jag blev SUR. Det är ju inte så att han har mer att göra, utan att han skjuter upp allt till slutet på veckan. Med påföljd att han aldrig hinner klart eftersom helgen ofta innehåller en del improviserade aktiviteter.

Jag, däremot, har bestämda dagar för allt. Det låter tråkigt men det funkar jättebra.
Nästa vecka ska jag damma. Men jag får inte börja förrän på tisdag. Så redan nu är jag lite småsugen på att börja. Men jag får allt ta och lugna mej tills på tisdag. Jag trodde väl aldrig att jag skulle kunna bli sugen på städning!

reaberoendet

När jag var klar med mitt första halsband (men ni får inte se det än för jag upptäckte att jag gjort lite fel) kom jag på att jag inte köpt silvriga lås.
Och så var det visst 25% rabatt. Så då kunde jag ju passa på att köpa lite fler pärlor som jag upptäckt att jag vill ha.
Och fraktfritt vid köp över 200:-. Så då bidde det lite mycket mer än ett lås.

Den här gången kände jag verkligen att jag inte kan hantera reor. Jag var helt på det klara med att inte köpa för mycket pärlor innan jag vet om jag tycker att det är roligt. Och så har jag snart mängder.

Jag trodde att det bara var stressen som var problemet, men problemet är större än så. Jag känner verkligen ett tvång att handla när det är rea. Ett tvång som är väldigt svårt att stå emot och ofta leder till tveksamma inköp.

Det handlar inte om att spara pengar utan själva rean är drivkraften. Jag kan förköpa mej på P.OP:s rea (som börjar i morgon....) trots att reakläderna ligger i Lindex prisklass.

Så nu måste jag nog vara strängare mot mej själv. Hädanefter blir det inga reainköp överhuvudtaget.


det där med lagom...

Nu har det nästan gått för långt åt andra hållet. Istället för att leta extrapriser kommer jag nu allt oftare på mej själv med att stå och leta efter den dyraste varan istället.

I min föresats att bli av med mina stressiga prestationstankar om sex har jag nu nästan helt slutat att ta vara på mina känslor. För att bevisa att förhållandet är bra ändå?

För mej är det ofta allt eller inget, svart eller vitt, men i de här fallen är det nog lagom jag ska sträva efter.

vad äter vi egentligen?

Följer upp frysinventeringen som gjordes för 1,5 månader sedan.

Då såg det ut så här:
3 st                Karréstekar
3,5 kg            Kycklingfilé
6 middagar  Falukorv
6       -II-         Köttfärs  
3       -II-         Lax        
2       -II-         Torsk     
5       -II-         Kotletter
1       -II-         Grytkött
1       -II-         Entrecote
5 paket          Bacon  

På 1,5 månad har vi gjort av med:
1 st                Karréstek (minus en middag pyttipann-kött som jag frös in)
1 kg            Kycklingfilé
4 middagar  Falukorv
2      -II-         Köttfärs  
2       -II-         Kotletter
1       -II-         Entrecote
2 paket          Bacon  

all fisk + mer inhandlad

Visserligen kom julen i vägen, med en hel del julmat. Men å andra sidan har barnen varit lediga i två veckor, så då har det blivit både lunch och middag.

Om vi kvittar julmaten mot luncherna så får vi fram:
1,5 månad = 45 middagar
minus 2 fiskrätter i veckan            = 33 middagar annat
minus frysuttaget (13 middagar) = 20 middagar

20 middagar av 45 där vi har ätit annan mat än kött, fisk eller korv.

Sanningen är väl den att när frysen är tom så måste jag handla för en vecka i taget till det pris som är just då. Detta känns väldigt jobbigt och är nog anledningen till att jag försöker dra ut på frysinnehållet så länge som möjligt. Speciellt köttfärsen sparar jag på.

(Jag har kostcirkeln och tallriksmodellen väl inbankad i huvudet, så det är inte så att vi har varit slarviga med vad vi äter.)

I den här takten behöver jag väl inte köpa kött förrän i mars.

reaskinkan

Jag kände att jag inte vill ha den där skinkan liggande i frysen och behöva påminnas om mitt felsteg varje gång vi ska göra fläskpannkaka eller pizza eller skinksås eller...  mycket mat blir det av en fyrakilosklump!

Så nu har jag gjort ett storpack med skinktärningar och en jättepåse med riven skinka som är ypperliga att använda på skidresan i mars. Ska bara övertala övriga i besättningen först. Vill de inte att jag ska ta med det (en av tjejerna kan vara lite knepig) så blir det nog en bjudning med pizza och en med skinkpaj framöver.

Skönt att äntligen bli av med den! Fast imorgon blir det fläskpannkaksrest till lunch och pizza till middag innehållande den syndiga skinkan. Men det kan jag nog leva med.

Har förresten köpt lite pärlor på rea också. Men det känns inte så hemskt för jag köpte ganska mycket till ordinarie pris också och det är ju kul med mycket att välja på. Och nu när jag lagt ihop allt vet jag inte vilket som var billigt. När jag tänker efter så lyckades jag till och med klicka runt utan att bli så där jättestressad som jag alltid blev innan. Men det är klart, lite stress blev det ju.

datorn och sömnen

I går kväll somnade jag ganska fort och var inte på toaletten på hela natten. Fantastiskt!
I går kväll satt jag inte vid datorn efter klockan nio.

Har det något samband?

sygrejjer

Sedan 1999 är jag med i en syjunta. Och ja, vi broderar faktiskt. Det har blivit en del alster genom åren. Men även om själva broderiet är klart så har jag aldrig gjort det där sista tråkiga som att fålla, rama in eller så.  Så allt ligger i en låda i källaren.

En anledning är väl att jag tycker att det är roligt att brodera men att jag inte är så förtjust i broderade grejjer i hemmet.

Idag ska jag gå igenom mina broderier:
- Slänga färdiga grejjer som jag inte vill ha, och se till att göra i ordning de andra.
- Slänga halvfärdiga broderier som jag inte kommer att göra klart.
- Slänga / ge bort mönster och ej påbörjade broderier som jag inte längre känner för att sy.

Jag har nämligen en hel del som jag köpte för att det passade till den gamla stil vi hade i vårt sekelskifteshus. Nu när vi bor i 70-talshus känns det inte lika kul längre. Och så har jag hamstrat mönster ifall jag skulle vilja sy det sedan. En stor låda full. Onödigt!


reatankar

Sund tanke
- Jag behöver ett par nya skor. Nu är det rea så jag kollar där först, annars köper jag till ordinarie pris
- Vilka snygga skor. Och jag har råd. Dem köper jag!

Min tanke
Jag behöver ett par nya skor genast men jag väntar ändå till rean. Eller så chansar jag och  väntar till halva reapriset. Hittar jag ingen där så duger de jag har till nästa höst.
....................................

Sund tanke
Rea på leksaker. Jag köper till de kalas som kommer den närmaste tiden.

Min tanke
Rea på leksaker!!!!! Jag hamstrar leksaker för ett år framåt!
....................................

Sund tanke
Halva reapriset på barnkläder. Jag kollar igenom och ser om jag hittar något snyggt till barnen. Sonen har nog snart växt ur sina byxor.

Min tanke
Halva reapriset på barnkläder!!! Jag skyndar mej att bläddra igenom ställningarna och köper allt som ser okej ut i de två kommande storlekarna. Det duger till dagis.

....................................

Sund tanke
Billig falukorv. Vad bra, vi har ingen korv i frysen. Jag köper till ett par middagar.

Min tanke
Billig falukorv!!! Jag köper för ett par månader framöver!
eller
Vi behöver falukorv. Va, finns det ingen till extrapris...då tar vi köttfärssås till middag istället.

buffertfundering

Om jag ska kunna släppa mina tankar på att behöva spara mycket varje månad så vore det nog bra om vi bestämde hur stor buffert vi ska som vi "aldrig rör".

När jag tänker efter lite så tror jag att vi hade en nivå på 40 000 när vi bodde i vårt förra hus. Ett äldre hus med stort renoveringsbehov där allt kunde gå sönder när som helst (nästan iallafall) men med en låg månadskostnad.

Hur stor buffert behöver vi idag?
Någonstans läste jag att riktvärdet bör vara två månaders utgifter.

Ska vi räkna med låneutrymmet på huset som buffert? Om något dyrt går sönder så kanske vi kan låna till det? Och vad har vi för något som kan gå sönder? Pannan är ny och vitvarorna är hyfsat nya. Diskmaskinen och micron är nog det som ligger sämst till. Allt övrigt går väl på försäkringen.

Och så är det bilen, förstås. Med bilar vet man ju aldrig och det kan ju bli åtskilliga tusenlappar om den går sönder.

Jag får nog ta en diskussion om det här med min man. Borde kanske utmana mitt trygghetsbehov lite.


att unna sej

Kom på att jag spårade ur häromdagen och inte alls skrev om det som jag hade tänkt.

Det jag skulle skriva om var vad jag unnade mej i "mitt gamla liv", innan jag blev en gnetare.
Då gick jag ganska ofta på stan som nöje och därmed var det väl lättare att göra av med pengar.

Jag unnade mej:
- tulpaner varje fredag (på våren)
- nya krukväxter när de gamla såg fula ut
- nya kläder, skor, väskor bara för att jag hittade något fint
- saker till hemmet
- fina block och pennor
- CD-skivor
- böcker (även fina, inbundna "blädderböcker")
- konstföremål och härliga bruksföremål i keramik

Visserligen är det väl så att vi har fullt med fina muggar och skålar och vaser och diverse annat. Men vi har ju faktiskt flyttat till ett större hus och jag har inte ens unnat oss nya krukor till ordinarie pris, utan köpt på rea (fast de är fina). Kan köpa en ny duk i bland men det är väl allt.

Fast saker till hemmet ska väl kanske inte gå på mina egna pengar?

Då gjorde jag ju av med pengar på en massa onödiga prylar. Men någonting att ta upp igen är  väl:
- färska blommor
- vackra saker som gör mej glad
- hårklippning oftare än en gång i halvåret
- nya skor till våren
- ny vårjacka

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0